Med livet som insats!

Halkan slog till i morse och Elsa föll från cykeln och slog i sitt knä. Skolan ligger på cykelavstånd men med branta backar och vinterkyla så blir det svårt att välja klimatsmarta alternativ. Nu tittar vi på möjligheten att låta barnen åka buss till skolan men det får inte ta alltför lång tid och inte kosta för mycket. Om de hoppar av vid Ulricehamns sparbank och går de sista 500 metrarna så blir det ganska smidigt men då måste de ta sig över rondellen under den mest trafikerade tiden på morgonen och Nils är ju bara 6 år. Alternativet är att ta långturen där bussen stannar precis framför skolan men då ser det ut att bli en tur som tar över en halvtimma och med våra morgonrutiner känns det nästan övermäktigt! Tur att man kan kontakta Lars som ansvarar för kollektivtrafiken i Ulricehamn och prata med honom om vilken lösning som kan passa bäst för oss.

Egentligen tror jag att de flesta av oss inte utnyttjar den kompetens som finns på miljöområdet i våra egna kommuner. Man kan vända sig till sin kommuns energirådgivare om man funderar på ett nytt uppvärmningssystem eller har andra miljörelaterade frågor för att få lite objektiv information (de säljer ju inte produkterna de förespråkar). Även vårt energibolag bidrog med information när jag förra vintern ringde och sa att det måste vara något fel på elräkningen (vilket det inte var trots den absurda summan på räkningen!). Jag fick tips om att sänka värmen vilket just då inte kändes som någon tröst men vilket så här i efterhand kanske inte var ett så dumt tips ändå. Om man verkligen vill spara pengar på sin elräkning så hjälper det ju inte att stänga av apparater som står standby utan då kan en grad göra avsevärt mer för plånboken. I Sverige har vi nog den varmaste inomhustemperaturen i hela Europa så att minska med en grad skulle nog gå för de flesta.

Vi fortsätter med våra energimätningar och har nog ändrat vårt beteende en del även om man ibland funderar över sina val. Imorse promenerade jag nedför den istäckta backen i mina svarta högklackade stövlar och kände att jag räddade miljön med livet som insats.

Vi sparar watt lite här och där!

Vi har fått i uppdrag att se över hur mycket ström olika apparater i vårt hushåll drar och Jochem har åtagit sig uppgiften med stor noggrannhet. Vi har fått en makapär som man sätter mellan strömbrytaren och apparaten. Så kan man läsa av hur mycket ström som går åt när apparaten, t.ex. en vattenkokare, är igång och vad den drar om den står i standby läge (vilket t.ex. TV apparater och datorer ofta gör). Dessutom skulle man kunna programmera in vad strömmen kostar per watt och få en direkt kostnadsbild medan man mäter men än så länge har vi fokuserat på antal watt.

Jochem mäter, skriver och ger oss råd. Vi har en gammal TV på ovanvåningen som barnen använder sporadiskt för att titta på videos (jo, vi har faktiskt kvar sådana!) och den drar jättemycket ström i standby läge så nu drar vi ut kontakten när den inte används. Även dosan bakom TVn som används för TV, dator och DVD spelare drar oväntat många watt i standby läge så nu stänger vi av strömmen på dosan var kväll. Än så länge har vi inte kommit ner i källaren där tvättmaskin, torktumlare, torkskåp och en gammal frysbox står. En kollega berättade att hon köpt en frys på loppis för 50 spänn men när de mätte vad den drog i ström köpte de en ny. Inom ett år hade de tjänat in utgiften för den nya frysen.

Vi påverkas och påverkar alla den miljö vi lever i och om det är något som blivit tydligt sen projektet drog igång så är det att ämnet intresserar alla. På lunchen idag diskuterades varför man inte kopplar värmeväxlare till avloppsvattnet. Precis som företag kan tjäna på att använda spillvatten till uppvärmning så borde hushållen i större utsträckning kunna använda värme från avloppsvatten. Tänk bara på allt det vatten som går till spillo innan duschen är varm. I Nederländerna, där jag bodde under flera år, värms kallvatten upp med en gaslåga (man har ju gas i NL) och detta innebär att vattnet är varmt från första sekunden. I förra veckan var jag i England och för att få varmvatten till duschen på pensionatet fick man slå på en knapp. Efter duschen skulle man slå av varmvattenknappen igen. Jag är inte säker på hur det Engelska systemet funkar men vattnet blev i alla fall varmt på en gång. Undrar hur många liter vatten vi göra av med varje dag medan vi väntar på att duschen skall bli varm? Kan vi samla upp det kalla vattnet på något smart sätt eller kan vi få vattnet att bli varmt från första droppen?

Elsa frågade häromdagen om vi har ont om pengar eftersom både jag och Jochem springer runt och stänger av datorer, släcker lampor i badrummet, säger till barnen att dra ut kontakten för TV apparaterna mm. Vi kan inte rädda världen på egen hand men förhoppningsvis bidrar vi till större medvetenhet hos våra barn och hos oss själva. Dessutom är det ju kul att spara in på onödig förbrukning och när vi sa till barnen att det vi sparar kanske kan användas till något kul för familjen fick vi alla med oss. Dessutom tog vi upp att vi kanske skall åka buss till skolan i vinter istället för att ta bilen och fick barnens jubel som respons.

Det är inte så lätt att vara klimatsmart!

Vi skall bli en klimatsmart familj och har blivit utvalda att delta i ett projekt i Ulricehamns kommun. Under ett antal månader kommer vi att lära oss om hur vi kan påverka klimatet i positiv riktning genom att ändra våra beteenden och våra vanor. I vart fall är det detta vi hoppas på!

Alla i familjen deltar och vi kommer att titta närmre på boende, konsumtion och transporter mm. I projektet ingår även att vi skall blogga och berätta om våra nya erfarenheter så här kommer vårt första bidrag. När jag skriver vi så menar jag familjen Geeraedts som består av lille Nils 6 år, Elsa 10 år, Ingrid 11 år, Jochem nästan 39 och jag själv som är 38 år. Vi flyttade till Ulricehamn för 2 ½ år sedan och trots vissa ansträngningar är vi nog inte en vidare klimatsmart familj. Vi kan definitivt lära oss en del i detta projekt.

Igår hade vi vår första träff. Jag kom hem från jobbet klockan kvart i sex, Jochem höll på att lägga in en halv gris i frysen (ekologisk – vi försöker vara lite medvetna) och barnen ägnade sig åt någon typ av ”spruta vatten på dina syskon lek” som snabbt övergick i konflikt. Plötsligt insåg vi att vårt första klimatmöte skulle ske klockan 18.00 och i ett huj fick jag söndagens gryta på spisen och försökte se till att få i barnen lite mat innan vi skulle iväg. Nils blev ovän med de andra och sprang och gömde sig, vi vuxna letade och klockan tio över sex insåg vi att för att inte bli än mer sena och för att få ordning på situationen fick Nils följa med till vårt första möte. Pga. förseningen slängde vi oss i bilen och anlände 2 ½ minut senare ca 1 km längre bort på Höjdgatan. Känns situationen igen? Vi, som troligen bor allra närmst möteslokalen, kom alltså i bil till vårt första klimatmöte och Ulricehamns tidnings journalist förevigade detta moment genom att ta en bild på oss i bilen. Det är inte alltid så lätt att vara klimatsmart!

Under projektets gång kommer vi att få göra olika uppgifter, få konsultstöd för att se över belysning, energianvändning, ta del av en klimatsmart matlagningskurs mm. Jag tror att vi kan lära oss mycket och trots att vi redan källsorterar, handlar mat via Linas matkasse (för att slippa köra till affären hela tiden och få inspiration till nya recept) och redan bytt ut alla lampor till lågenergilampor så finns stora förbättringsmöjligheter. Vi tar gärna bilen, vill helst att allt skall gå smidigt, lätt och att miljövalen skall passa in i vårt familjeliv så gott det går. Jag tror att vi är en ganska typisk barnfamilj som ibland får till det men som ibland misslyckas att göra klimatsmarta val. Jag hoppas att detta projekt och att denna blogg kommer att visa att vi alla kan bli bättre på att göra klimatsmarta val. För att kompensera min bilfärd till mötet igår valde jag idag att promenera till jobbet. Vi tar ett steg i taget!