Den klimatsmarta familjen lever vidare även om bloggen upphört!

Bloggen om den klimatsmarta familjen var en del av ett projekt som vi som familj deltog i under 2011. Numera skriver jag inget här men vi försöker leva så klimatsmart det går vilket ibland är lätt och ibland lite svårare.

God mat, bra mat och mat i rättan tid!

Nu handlar det om mat och det gillar ju vi! Frågan är väl hur man kan njuta av livets goda utan att göra val som påverkar klimatet negativt? Jag älskar franska ostar, italienska oliver och italiensk skinka men all mat som transporteras runt bidrar ju till ökade utsläpp. Vi är dessutom en ganska oorganiserad familj och allt som oftast åker vi till affären och handlar. Sen handlar vi om varandra och till sist får vi kanske rester över som slängs pga. att all mat inte blev uppäten. Inget av detta är bra för miljön.

Idag läste jag att produktionen av bortkastad mat ger samma miljöpåverkan som utsläppen från cirka 700 000 svenska bildar. I Sverige slänger vi nästan en miljon ton mat vart år! Enligt Konsumentföreningen i Stockholm kan en barnfamilj, som idag slänger 4-6 kg mat per vecka minska denna siffra med hälften genom smartare matinköp och mer genomtänkt matlagning och därigenom spara in 8000 kr per år. Låter ju ganska lockande eller hur? Ett annat problem vad gäller maten är vår förkärlek för kött som i Sverige verkar öka allt mer. Att äta ett kilo kött är lika skadligt för miljö som att köra bil i 3 timmar och lämna alla lampor på i hemmet under tiden enligt Totalförsvarets forskningsinstitut. Man undrar varför vi har så stort fokus på transporter och lampor när mer än en fjärdedel av de svenska hushållens koldioxidutsläpp är relaterade till maten. Utsläppen kommer från produktionen av kött och därtill kommer effekterna som gödningsmedel har på vår natur.

Jag är inte beredd att sluta äta kött men jag har inga problem med att minska köttintaget och äta mer vegetariskt. För vår del har lösningen blivit Linas matkasse. För drygt ett halvår sedan blev vi medlemmar hos Linas matkasse. Varannan vecka får vi hem en kasse med mat för 5 personer och 5 spännande recept. Allt är avstämt så att alla ingredienser skall komma till användning, det är ofta kravmärkta och ekologiska produkter och det anges alltid information om hur man fryser in överblivna rester och hur länge de klarar att stå i kylen. Dessutom driver de ett utvecklingsprojekt i Kenya som man kan välja att stödja om man vill. Visst låter allt detta bra men nu tänker ni säkert att smakar det så kostar det men för oss har det lett till lägre matkostnader och mindre avfall. Nu behöver jag inte fundera på vad vi skall äta när jag är på väg hem från jobbet. Jag kommer hem, har allt jag behöver hemma och kan sätta igång och laga intressanta och nyttiga recept på en gång. Givetvis måste jag ännu handla frukost och vi får bara 5 rätter under 2 veckor men detta passar oss väl. Jochem är ofta bortrest, barnen har ibland kvällsaktiviteter och det är inte alltid alla äter samtidigt. Nu lagar vi portionerna och det som blir över kan bli lunch för nästa dag eller frysas in. Jochem, som inte har så stor vana vid att laga mat, tycker att det är kul att använda nya enkla recept och även barnen lagar maten ibland. Dessutom reser vi inte med bil fram och tillbaka till affären lika ofta och de mindre inköpen går lätt att ta med sig under en promenad.

Men, faktum återstår att jag fortfarande är svag för olika delikatesser. Jag gillar att gå förbi vår lokala Deli på fredagarna och köpa hem lite läckerheter inför helgen. Men, även de är miljömedvetna och tipsar gärna om närproducerade produkter och jag har hittat flera guldkorn som inte kommer så långt härifrån. Oliverna lär väl aldrig bli svenskproducerade (för i så fall har vi verkligen förlorat klimatkriget!) men ost blir vi svenskar allt bättre på och jag provar gärna fler lokalproducerade varor!

Livet är fyllt utav möjligheter, god mat kommer från goda råvaror och många av dem finns här omkring!

Ecodriving i 22 minusgrader i ett istäckt Ulricehamn fyllt av utmanande backar

Jag har haft min första körlektion på över 15 år och denna gång handlade om ecodriving (något som inte ens fanns för 15 år sedan). Med 22 minusgrader ute kändes det inte helt lätt att lämna mitt varma kontor igår för att ge mig ut på något som jag absolut inte hade en aning om. Hur många vet egentligen hur man kör klimatsmart?

Lektionen, som tog 1 ½ timma, inleddes med att jag fick köra en runda med körläraren bredvid mig. Jag skaffade körkort sent i livet, flyttade utomlands och bodde i länder med vänstertrafik och förfärades av trafiktätheten när jag kom till Nederländerna för 7 år sedan. Det tog mig ett tag att lära mig köra i Nederländsk trafik (pga. det stora antalet bilar, många filer och stora vägsystem) men allt var i alla fall platt. För två år sedan kom jag till Ulricehamn och insåg att jag inte har en aning om hur man kör på snö och is och att Ulricehamns backar handlar om körteknik i en klass för sig. Jag har kört fast i snön ett antal gånger och fått hjälp att ta mig upp ur backarna av snälla förbipasserande när hjulen bara snurrat. Med viss nervositet satte jag mig därför bredvid körläraren och kände mig som om jag än en gång satt på uppkörningen.

Efter en första runda, som mätte bensinförbrukningen körde vi en runda till medan körläraren gav tips om vad jag kan förbättra. Jag är bra på att trycka på gasen men kan växla upp till högre växlar, växla ner tidigare i svängar och låta bilen rulla i fler lägen. Jag använder ofta 3ans växel i stan men kan lika gärna köra i 4an. Efter denna genomgång, där jag även fick lite extra tips om hur jag startar bilen i en istäckt uppförsbacke, gjorde vi om den inledande rundan och mätte förändringen. Jag fick ner förbrukningen en hel del trots att jag körde hyfsat redan första rundan och fick även reda på att om alla människor körde klimatsmart skulle vi kunna uppnå Kyotoavtalet genom att CO2 utsläppen skulle minskas med 13%.

Det handlar alltså inte bara om att ha en miljövänlig bil (den jag använde i testet gick på diesel fast var en miljöbil). Om man använder sig av motorvärmare (känns ju skönt vid 22 minus) så minskas bränsleförbrukningen och ökad last ökar ju även det bensinförbrukningen. Men, mycket handlar alltså om hur man kör. Genom att hoppa över växlar (tex. från 3an till 5an), släppa gasen i god tid på hög växel och använda motorn som broms, undvika inbromsningar och onödiga stopp så minska förbrukningen och därmed utsläppen.

För min del passar det mig utmärkt. Jag har aldrig varit bra på att stanna upp och gillar när det går framåt. Dessutom kan jag nog spara en del pengar på detta och spara miljön så från och med nu handlar det om ecodriving! Egentligen borde vi allihop anmäla oss till en lektion i ecodriving. Jag undrar hur många klimatsmarta kilometer man måste köra för att spara ihop till en sån lektion?

En tävling kring bästa miljötipset för mathandlarna?

Vi såg filmen En obehaglig sanning häromkvällen. Nils (6) frågade om detta var en låtsas film eller en på riktigt film. Vi svarade att detta är en ”på riktigt film” som beskriver miljösituationen i världen idag och försöker påverka oss att förbättra läget. Än en gång hade jag glömt hur man ser på världen när man är 6 år. När isen smälter på polerna stiger vattennivån och för bl.a. Nederländerna (där Nils är född) kan detta få oerhörda konsekvenser. Nils blev jätteupprörd och kunde inte sluta gråta så vi fick pausa filmen och prata mer om hur duktiga Nederländarna är på att bygga vallar, ta hand om vatten och att de är världsbäst på damm och vallteknik. Dessutom fick vi försöka förklara att detta är ett scenario som kan ske om vi inte arbetar för en förbättrad miljö men att en översvämning inte är nära förestående. Vi skall ju dit efter jul och jag har nu lovat att det inte finns någon översvämningsrisk i Nederländerna och att om något skulle ske så får vi hjälpas åt att lösa problemet. Undrar om min son tolkar detta som att jag nu bjudit in 16 miljoner människor till Sverige?

Det är ju inte bara Nederländerna som ligger risigt till om vattennivån fortsätter att stiga. Även vissa delar av Skåne kan komma att drabbas för att inte tala om det lilla öriket Tuvalu utanför Fiji i Stilla havet. Den hösta punkten på Tavalu ligger knappt 5 meter över havet och varje år minskar öarna, ökar antalet stormar och oförutsedda orkaner blir allt vanligare. Jag har noterat att vi pratar allt mer om klimatförändringar istället för om växthuseffekten (vilken för tankarna till ett varmare klimat). För oss i Ulricehamn är vintern redan här med nästan en halv meter snö, låga temperaturer och så här mycket snö brukar det inte vara redan i november. Det är klart man funderar om detta är normalt eller om detta är en del av ett förändrande klimat.

Diskussionerna om hur vi förbättrar miljön fortsätter runt fikabordet och igår kom ett nytt bra tips. En kollega berättade att hennes syster alltid tar med sig egna små burkar till charken på ICA (i Malmö). På så vis slipper hon en massa extra plast och påsar och affären sparar lite. Man kan ju handla olivolja genom att ta med sig sina egna flaskor till vissa butiker och detta koncept borde man kunna göra lite mer kring. Kan inte mathandlarna i Ulricehamn göra en liten kundinriktad tävling där de tar in lite olika tips från kunderna om hur man kan bli mer miljövänlig och hur man kan minska konsumtionen av förpackningar, påsar etc. En annan kollega undrade varför man inte kan köpa kakor i lösvikt precis som man gör med godis.

Jag tror att Ulricehamnarna har massor av bra idéer och butikerna kan säkert tjäna både goodwill, pengar och få nya innovativa idéer genom att lyssna på sina kunder!

Vi har syndat och en del straffar gud meddetsamma!

Projektet är nu inne i transportfasen till mina barns stora lycka. De åker buss och tycker än så länge att detta är både kul och spännande. De har även fått med sig ett par klasskamrater som också tar bussen så nu är de 6 stycken som tar bussen till Lindängen. I morse blev de dock lite snopna. Busschauffören måste ha glömt att han skulle stanna vid stadsparken eller så såg han dem inte i mörkret för han körde förbi utan att stanna. En av de andra barnens pappa såg till att de kom i tid till skolan i alla fall så allt slutade väl.

Vi har syndat. Ja, jag antar att man kan kalla det att man syndar inom projektet om man är ute och flyger. Flygets utsläpp står idag för mellan 3-4% av alla utsläpp orsakade av människan i världen enligt FNs klimatpanel IPCC och utsläppen är allt ifrån koldioxid, kolmonoxid, kolväten, svaveloxider mm. vilka alla påverkar växthuseffekten och kan orsaka försurningar. Flyget bidrar till växthuseffekten under varje flygning genom att förbränningen av fossila bränslen äger rum och framförallt koldioxiden som kommer ut tar minst 100 år innan den försvinner. Det finns givetvis många kompensationssystem som flygbolagen infört för att mildra klimatkritiken men faktum kvarstår – det är inte bra för miljön att vi flyger och det är ingen rolig läsning när man börjar titta på flyget som transportmedel. (mer går att läsa i studien ”Flyg, miljö och utsläpp” TNK027 – Transportekonomi/miljö). Vi har varit iväg på en veckas semester på Sicilien och i vart fall satsat på mycket närproducerad mat och närproducerade viner (jo, vi tar projektet med oss var vi än är!). Dessutom kan man hävda att vi ofrivilligt ställde upp och klimatkompenserade genom att strömmen gick i vårt hus strax efter vår avfärd. När vi kom hem hade vi -1 ute och +1 inne. Det blev till att sova med skidbyxor, mössa och vantar och våra två kakelugnar fick visa vad de gick för. Orsaken till strömavbrottet är okänt! En del straffar Gud meddetsamma!

Apropå kakelugnar så undrar jag hur miljövänliga de är? Vi i Sverige eldar ju ofta med ved och detta har jag alltid sett som ett miljövänligt alternativ men i Nederländerna är det förbjudet att elda på vissa ställen pga. miljöaspekten och utsläppen vid eldning. Ett annat faktum som jag stötte på när jag läst om klimatsmarta transporter är olika sätt att se på tåg som hållbara transporter. Enligt Mikhail V Chester och Arpad Horvath, University of California, Berkeley skall man inkludera fler aspekter än bara utsläpp när man mäter miljö och klimatpåverkan (vilket ju givetvis känns logiskt – gör man inte detta redan??). Författarna lyfter fram att man måste titta på aspekter såsom hur man mäter utsläpp, produktionen av tåg, livscykeln, antal resenärer, byggandet av tågstationer, tågspår etc. Jag antar att det allra svåraste inom miljödebatten är att vi alla mäter på olika sätt i olika delar av världen, att vi inkluderar eller exkluderar olika delar och att detta därför gynnar de som inte vill tro på den klimatkris vi är i. Är det inte Ryssland som officiellt gått ut och sagt att vi inte står inför någon klimatkris?

Hemma hos oss råder dock ingen tvekan om vikten att arbeta för en hållbar och klimatsmart framtid. Barnens skola vill få Grön Flagg och alla våra tre barn är med stolthet representanter i sina respektive klasser som miljö och klimatrepresentanter. Vi har fått låna Al Gore filmen ”En Obekväm sanning” av projektet och skall försöka se den tillsammans imorgon kväll.Jag och Jochem såg den för något år sedan men detta är en sån film som man kan behöva se flera gånger om. Finns det någon som har bra tips på miljöfilmer för barn?

Inte undra på att jorden mår dåligt som hela tiden sover på samma axel!

Så har vi lämnat in vår första arbetsuppgift som var att titta på hela vår elförbrukning i huset. Alla lampor, TV apparater, datorer, vattenkokare, mikrovågsugn, kylskåp, frys, brödmaskin, adventsljusstakar etc. har gåtts igenom och vi har insett att man kan göra insatser för att minska förbrukningen. Nu drar vi ut sladdar och ser till att inget står på stand by läge i onödan. Vi hade en intressant diskussion i helgen med några gäster huruvida man verkligen behöver alla de apparater man har. Trots att vi använder oss av sparlampor, släcker när vi lämnar rum och försöker tänka klimatsmart så har man otroligt många elektriska apparater och frågan är om dessa inte ökar? Jag har bestämt mig för att det skall bli klimatsmarta julklappar i år och hoppas att fler vill hänga på denna trend. Baka kan man göra i ugnen och brödmaskinen kan man låta stå! Brödmaskinen var ju en stor julklappstrend på 80 och 90-talet i Sverige men i Nederländerna (där vi bodde under flera år) slog den igenom för ett par år sedan vilket resulterade i att vi nu har en stor brödmaskin som både tar mycket plats och drar mycket ström. I helgen bakade Jochem sitt första ugnsbröd och det var både lätt och gott!

I november månad är uppdraget relaterat till transporter. Nu skall vi notera samtliga transporter och reflektera över valet av transportsätt. Ända sedan vi startade projektet har jag försökt att gå till jobbet istället för att ta bilen och barnen har cyklat. Detta fungerar utmärkt så länge vädret är stabilt och så länge man inte har för många aktiviteter precis efter jobbet. Ibland har man ont om tid och då är det givetvis lätt att ta bilen. Nu har det dock fungerat över förväntan väl så mitt mål är att fortsätta gå så länge som möjligt och barnen kommer att ta bussen när kylan gör det för halt att cykla. Jochem, som just nu jobbar på sin båt (som står i ett stall 21 km utanför Ulricehamn) har lite svårare att vara klimatsmart men han är inte där dagligen och han kör mycket eco-vänligt. I vart fall tror han det själv – bromsen används i vart fall nästan aldrig!

Att vara en klimatsmart familj påverkar inte bara oss utan även vänner, grannar och kollegor. Genom att Ulricehamns Tidning också skriver om projektet så ställs det många frågor och många är intresserade av vad vi gör i projektet. Häromdagen satt jag med 6-åriga Nils och vi pratade om jordens lutning och om hur jorden snurrar runt sin egen axel.

-Inte undra på att jorden mår dåligt när den måste sova på samma axel hela tiden sa Nils!

Jag tror att barn har lättare att vara klimatsmarta än vi vuxna och kanske borde vi använda deras fantasi och deras ”innovations glasögon” mer när vi pratar om nya lösningar. Vi kan givetvis inte göra något åt jordens lutning och den är säkert nödvändig för vår blotta existens men jag tror att vi kanske skulle få fler smarta lösningar om vi lyssnade till efterkommande generationer i större utsträckning!

Dags för en liten promenad!

Med livet som insats!

Halkan slog till i morse och Elsa föll från cykeln och slog i sitt knä. Skolan ligger på cykelavstånd men med branta backar och vinterkyla så blir det svårt att välja klimatsmarta alternativ. Nu tittar vi på möjligheten att låta barnen åka buss till skolan men det får inte ta alltför lång tid och inte kosta för mycket. Om de hoppar av vid Ulricehamns sparbank och går de sista 500 metrarna så blir det ganska smidigt men då måste de ta sig över rondellen under den mest trafikerade tiden på morgonen och Nils är ju bara 6 år. Alternativet är att ta långturen där bussen stannar precis framför skolan men då ser det ut att bli en tur som tar över en halvtimma och med våra morgonrutiner känns det nästan övermäktigt! Tur att man kan kontakta Lars som ansvarar för kollektivtrafiken i Ulricehamn och prata med honom om vilken lösning som kan passa bäst för oss.

Egentligen tror jag att de flesta av oss inte utnyttjar den kompetens som finns på miljöområdet i våra egna kommuner. Man kan vända sig till sin kommuns energirådgivare om man funderar på ett nytt uppvärmningssystem eller har andra miljörelaterade frågor för att få lite objektiv information (de säljer ju inte produkterna de förespråkar). Även vårt energibolag bidrog med information när jag förra vintern ringde och sa att det måste vara något fel på elräkningen (vilket det inte var trots den absurda summan på räkningen!). Jag fick tips om att sänka värmen vilket just då inte kändes som någon tröst men vilket så här i efterhand kanske inte var ett så dumt tips ändå. Om man verkligen vill spara pengar på sin elräkning så hjälper det ju inte att stänga av apparater som står standby utan då kan en grad göra avsevärt mer för plånboken. I Sverige har vi nog den varmaste inomhustemperaturen i hela Europa så att minska med en grad skulle nog gå för de flesta.

Vi fortsätter med våra energimätningar och har nog ändrat vårt beteende en del även om man ibland funderar över sina val. Imorse promenerade jag nedför den istäckta backen i mina svarta högklackade stövlar och kände att jag räddade miljön med livet som insats.